haha, när jag ville ha min första hoppkanin (som var i somras) så tjatade jag jättemycket x) Visste också vilken kanin jag ville ha så jag visade mamma den på datorn och försökte övertala henne. Och tillslut gick det! :D

Fast det blev en annan kanin men i samma kull ;P

men det är väldigt svårt att ge tips på hur man ska göra då jag inte alls känner dina föräldrar x) För min mamma känner jag och då vet jag hur jag kan försöka ;P

Det jag gjorde var att först tjata. Sen blev dom bara arga på mig och sa att om jag tjatar mer så får jag absolut ingen kanin! Så jag slutade, sen efter en månad eller så så frågade jag lite snällt och då fick jag :)

Fast det är iaf så jag får göra med mina förelderar :)

hm .. hur gjorde jag?

Sune fick jag ju av mina föräldrar men med pingu, hoppkaninen, så vet jag inte riktigt hur jag gjorde .. först och främst följde jag kullen genom hela uppväxten och visade mamma bilder och sånt, fast hon var väl iochförsig inte så svår och övertala. Värre var det med pappa, han var lite tveksam, men utan att jag tjatade så sa han ändå ja- om jag lovade att betala allt själv.

Har samma problem, har tre kaniner, men vill ha en riktig hoppkanin. Lämnar tassavtryck och ser om jag får något tips jag med

Lycka till med dina föräldrar =)

Har gjort så att jag skrivit ett mejl (är ganska duktig på att skriva) och hoppas att det övertalar dom ;) Har skrivit det ur en synvinkel som gör att jag låter lite mobbad pga att ja bara har en kanin ^^

Jag gjorde nog ungefär som du, eftersom jag också är ganska duktig på att skriva. Min mamma gick inte att diskutera med, utan hon bara skrek ut sina argument och man fick inte en syl i vädret, så jag kände inte att jag fick någon chans att försvara mig.

Därför skrev jag ett brev där jag i tur och ordning "svarade" på hennes argument om t.ex. att jag snart skulle tröttna, att det skulle blir hon som fick ta hand om dem, att det aldrig skulle funka när jag flyttade hemifrån, att det räckte med de två jag hade o.s.v.

Det slutade med att jag fick köpa kaninen i utbyte mot ett löfte om att bli politiker när jag blev stor (min mamma är politiker). Alla sina argument har hon förstås fått äta upp genom de här 12 åren som har gått sedan det kaninköpet och dessutom har jag än så länge lyckats undkomma politiken ;)

Lycka till med övertalningen!

#7 haha det var ju tur att du slapp politiken ändå ;P

Jag gjorde som så när jag bara hade en kanin att jag sa att han var ensam och började pladdra på om "tänk om du var ensam människa med massa lejon, visst hade du också velat ha nån att prata med!?" och det funkade tillslut och den andra kaninen (en omplacering) införskaffades. Den tredje kom sen hem till oss tsm med en gerbil tack vare mamma faktiskt, de var vanvårdade av en "granne" som stack utan att betala hyra och lämnade djuren kvar. Sen dess rullade det på och jag fick en hona för att jag ville få en unge efter min allra första kanin (hane)….och på den vägen var det =) Tillslut brydde hon sig inte om hur många jag hade bara det fanns plats och jag skötte om dom. Precis så är det idag =)

Min familj har alltid ställt upp för mig och eftersom jag för nuvarande inte har något annat än kaninerna som intresse så gör mamma allt för att jag ska få hålla på med dem. Så länge jag bevisar att jag kan ta hand om alla väl så får jag köpa hur många kaniner som jag vill bara det finns plats för alla :) Så jag vet inte riktigt. Men bevisa att du verkligen vill hålla på med kaninerna och att du kan ta ansvar för en till. Förklara att det verkligen är ditt intresse!

Lycka till!

Jag har en mamma som ratar djur och då menar jag verkligen ratar! Jag är väldigt duktig på att övertala då jag skulle ha 1 kanin och jag får hem min 7e om en månad:P

Jag hade ''bara'' en kanin i ca 2 år. Sen så fick en hona bebbar och då vart jag fast, jag ville ha massor med fler bebisar. Då köptes det in ett avelspar. Sen sparades det en unge. Inte långt efter det så köptes det in 2 till kaniner. Till slut hade jag 6 kaniner. Men mitt intresse för utställning svalnade och jag sålde alla utom en. Jag köpte in min första hoppkanin 2008 och efter det var jag fast! Det var som att vina gran prix med en häst, fast bara att jag springer på marken med en kanin, även om det var som så att jag satt på marken och puttade på en brunstig hona:P och pappa tyckte hoppning var coolt. Så det köptes in 4 hoppisar:)

Det var planerat att jag skulle köpa 2 stora stall för mina kaniner och jag skulle ta en kanin på foder. Men sen blev det ändrade planer. Så jag och mamma satt i bilen efter att vi hade handlat och jag sa försiktigt ''Jo, du mamma.. det är som så att jag har sett en jättesöt bebis och jag vill jättegärna ta den på foder, kan jag inte få det?? du kan ju tänka på saken..'' Mamma förstod inte vad fodervärd betyder så jag förklarade det för henne och hon tycket det lät som en bra idé:)

Man ska inte tjata på sina föräldrar för det lönar sig inte. Man kan fråga en gång och säga att de ska tänka på saken. Sen kan man fråga om de tänka klart eller om de behöver mer tid, efter en vecka eller så.

haha jag e lite av en olydig unge:) så när mina 3kaniner dog av någon sjukdom(kommer inte ihåg namnet just nu) så tyckte mamma att nu behövde jag inte ha någon mera kanin:( men då så åkte jag med min morfar o hämta hem 2kaniner utan att säga något till mamma. sen 2dagar senare blev det 2till o sen har det fortsätt med att köpa kaniner utan att hon vet om det, men senast igår så fråga hon om jag planera in att köpa någon mera eller om det räcker nu haha snacka om sur hon blev när jag sa att jag redan bokat 1 kanske 2 kaniner om ca 1mån hahaha vadå jag har ju BARA 9 kaniner just nu:O hehe

Som 9# säger:

Nu när jag(kaninhopp) fick hem min tredje kanin så har min mamma och pappa sagt att jag får skaffa hur många jag vill, bara jag tar hand om dem :D

Jag tror att ju mer dem ser att du tar hand om dem och bryr det så ger dem med sig mer och mer ;)

du kan ju starta i mini annars med din kanin, då är det mycket lägre hinder ifall den tycker det är för högt

Jag tror mer på sättet att inte tjata så mycket. Jag höll på med kaninhoppning i 2,5 år med min enda kanin.(Tog två pinnar under denna tid) Jag tittade mycket på kaniner som var till salu på datorn när mamma och pappa gick förbi. Och en kväll så tog jag ett riktigt snack med dom, vilket gav ett resultat!

Lycka till!

Jag gjorde på ett väldigt dumt sätt. men när jag väl övertygat mina föräldrar tidigare så hade det varit försent (kaninen var redan såld) och en annan gång kämpade jag med transporten men lyckades inte :(

Så denna gång tänkte jag; Jag fixar transport, pengar, bur och allt själv så är det bara för mamma o pappa att säga ja sedan.

Dock vart det ju inte så, för då jag nästan löst transporten ("bara" en mil som jag själv behöbde åka) så sa jag till pappa men han bara: Nej, aldrig! Det skulle du sagt för en vecka sedan! och så gick han och la sig (sov) eftersom det var vid midnatt. Dagen efter tjatade jag hela dagen och efter småtjaffs och löftet att inte köpa in fler kaniner 2011 så fick jag Gulis & Jolly, två japantecknade honor!

Sättet jag gjorde var fel och jag ångrade det i efterhand, men nu har jag ju dom så ^^

Jag tror inte det lönar sig att skaffa kanin/kaniner utan att föräldrarna fullt godkänt det om man inte är myndig och fortfarande bor hemma. Risken är att det blir mycket värre om man försöker "tvinga" på dem beslutet genom att ta tag i saken själv. Det finns ju en risk att det är kaninen som hamnar i kläm. Nej, stöd från föräldrar underlättar betydligt! :)

Jag har aldrig själv behövt tjata, det var mamma som skaffade kanin till mig när jag var runt 6 år (som hon mestadels tog hand om) och efter det följde fler kaniner. Vill jag ha en kanin så är det inte så mycket mer att säga om saken, mamma och pappa vet hur intresserad jag är och vi har gott om utrymme för fler om det skulle vara så, dock låter jag själv bli då jag inte vet hur det blir med studier osv och då är det dumt att ha för många kaniner. Hursomhelst, det är orelevant.

Jag hade sett till att vara förberedd och säker på att jag verkligen vill ha en till kanin innan jag frågar, så att det inte bara är en idé som jag är intresserad av för tillfället. Hade jag varit du så hade jag sagt något i stil med "det är inte jobbigare att ha 2 kaniner än 1, det är samma jobb som kan utföras samtidigt, det tar bara aningen längre tid." Klart att det är roligt att ha en hoppkanin om det är hoppa du vill göra. :) Lycka till!

Roligt att du funderar på en till kanin :D

Försöka att visa ditt intresse stort, skulle jag säga, tillbringa mycket tid ute och så vidare :D

Att säga ett det inte är jobbigare med flera funkade inte för mig, men det kanske gör det för dig…

Jag fick skaffa min tredje kanin då en kompis annars skulle avlivat denne, men det var inte heller det smartase jag gjort.

Om du nu vill ha en hoppkanin, så bestäm dig och prata igenom det ordentligt med dina förälldrar, och förklara varför, och hur du tänkt, då blir de kanske mer motiverade.

Jag har gjort misstaget flera gånger att inte säga till ordentligt när jag hittat en kanin jag skulle viljat ha, och därför inte kunnat köpa dem.

Hoppas du lyckas ;D

En idé kan ju vara att ta hem en foderkanin först. Då kan du dels visa dina föräldrar att du klara av att ta hand om två kaniner och samtidigt få ha en kanin som kanske fungerar bättre att hoppa med (om du kanske får lite hjälp av någon mer erfaren att välja foderkanin). Observera att jag förstås menar att du ska vara överens med dina föräldrar om att ta hem en foderkanin, ni kan ju prata tillsammans om vilka villkor som vore bra i så fall.

Men sen tycker jag att #13 också kommer med ett bra tips om miniklassen. Tålamod är alltid en bra egenskap när man ska hålla på med kaninhoppning. Jag tävlade i ett helt år innan jag kom i mål för första gången och sedan ytterligare ett år (många gånger med 6-7 fel) innan den första pinnen kom. Den tävlingen glömmer jag aldrig, som vi hade kämpat för det jag och Prinsen :)

Tack för alla tips :)

13# Det har hon startat, och det var inga problem :) 0+0 ^^ Det borde finnas en mellanklass, det är trots allt ganska stor skillnad ..

Mina föräldrar tycker att det är jobbigt med många burar, och att det tar stor plats.. Vad tkr era föräldrar om det?

#19 Jag håller med dig, kanske ska införskaffa Minilätt? Mellan lätt och minihöjder? Annars kan vi i vår försöka ha lätta lätt banor :D

Om burarna är stort problen försök få tag i en två fackare, burar över varandra så kan det lösa sig :D (Min vita bur är tillsalu, om vi kan ordna transport)

Hagar och sommar burar brukar vara större broblem för mig, eftersom jag vill ha alla ute samma tider…

20# Ja, det skulle vara bra ^^

Det är mer det att mamma tycker det är fult med burar.. :p o får inte ha dom i lekstugan eftersom det blir så mycket o skotta xD

# 21 Okej, jo det har jag också fått höra. Men att tänka igenom en plan för hur de ska stå och hur ni ska förvara foder mm på ett stilrent sätt kanske kan funka?

Ja, kanske : )

Får ta och tänka lite, men har eventuellt en plan iallafall ^ ^

Mina föräldrar var helt enkelt med på de långa tävlingsdagarna och märkte själv hur liten och mobbad jag var som bara hade en kanin som bara blev oplacerad ;)

Jag har också haft en kanin som det inte gick nå bra för. Hon kutade och hoppade mini och fick 0+0 fel hela tiden. Men så fort det blev lätt hoppade hon in i hindren. Men jag har tränat och tränat och nu hoppar hon lätt jättefint :)

och så lät jag henne tävla mini ganska länge så att hon liksom tröttnade lite på att bara hoppa så lågt.