Jag tror inte det finns så många renrasiga hoppare. Dom flesta hoppkaniner är nog vädurskorsningar med lite hare i. Mina favorit är just vädurskorsningar med en gnutta hare i :D Eller harkosrnngar som min Pia :)

Vädurarna gillar jag för deras possetiva tankesätt till hopningen och har men lite hare i dem blir dom ofta riktigt snygga med långa ben.

Harkorsningarkan jag egentligen inte uttala mig så mycket om. Jag har två harkosrningar Pia och Yrsa och egentligen är det nog bara ren tur att dom två blev så samarbetsvilliga då harar ibland kan vara lite smått dryga :P

Jag tycker inte direkt de finns någon 'bästa hoppras', alltså de spelar ju mycket roll på psyket och sådär. Sedan är ju just vädurskorsningar & harkorsningar framavlade till hoppning oftast och lämpar sig ju därför bäst åt de (:

#1 Okej, intressant att läsa :D

#2 ja det har du rätt i, det ligger mycket i psyket hos kaninen:)

Hoppkaninen är bästa "rasen". Alltså en kanin som är avlad på psyket och viljan i första hand.  :)

Älskar harkorsningar :D

En kanin som älskar att hoppa och har rätt taktik tycker jag är den rätta hoppkaninen. 
Sen är slanka och högresta hoppkorsningar med en gnutta hare i fina att ha i hoppning tycker jag. (a)

Harkorsningar helt klart :)

Jag gillar harkorsningar bäst, gärna med ganska mycket hare i. :)

Okej harkorsningar verkar ju vara favoriten ;)

Vädurskorningar och harkorsningar är helt lart mina stora favoriter!

Lejonhuvade kaniner är bästa hopprasen

Vädurskorsningar som är avlade för hoppning om jag måste bestämma mej för något.

Tycker personligen inte om harar!.

Harkorsnirsningan är ju såå underbara, har två själv.!

Oj vad många svar :D aa det är mycke harkorsningar o vädurskorsningar än så länge :)

#12 har oxå en lejonhuvad, men hon är för fet o stark o blir lätt nervös :) så ingen hoppstjärna av henne inte

Det är ju väldigt olika,beroende på psyke osv.

Tror att dvv med hare i är ganska bra komination,holländsk kanin är också bra :)

Vädurskorsningar:) rätt temprament, übersnabba och jäättesöta;)

har själv 4st och har inte ångrat en sekund. Har även en dvv och en dvv fuchs. Dvv och dvv fuchsen är lite småkorkade och det ser ut som om de tänker "Nämen kolla här är det hinder *hopp* nämen kolla! Ännu ett hinder *hopp* osv:P

Vädurskorsningarna bara springer på och hoppar över det som är ivägen på banan:P vissa gillar hoppningen mer och andra bara tar det i en normal takt men stannar inte mellan varje hinder.

Den enda som har temprament på banan är Alf men han är oxå min bästa hoppkanin:) älskar min lilla prins.

Är inte bara psyket och rasen som gör att det är en bra hoppkanin utan förtroendet mellan kanin och förare. Fungerar man inte med sin kanin så är det nästan kört. Den lär inte tro på dig. Den kan springa i full fart och sedan tvärstanna. Vet man hus sin kanin fungerar så kan man undvika sådant. Visst kan detta hända även med ett par som känner varandra:)

Mini-Rex och vädurskorsningar ^.^

Har bara provat hoppa med hermelin och dvärgvädurar, och där måste jag säga att hermelin var mycket lättare att hoppa med:)

Annars tror jag det är väldigt individuellt, en av mina kaniner har flera generationers hoppkaniner bakom sig och hans föräldrar är riktigt duktiga hoppare, men han själv vägrar hoppa över huvud taget, förutom när det gäller att hoppa över kompostgallerna ur hagen;)

hermelinkorsningar och holländska kaniner!

www.123minsida.se/albokaniner

funkar inte det så har vi bytt till

www.albokaniner.se

Tycker inte rasen spelar så stor roll, alla kaniner kan hoppa, det handlar mer om viljan och psyket som någon skrev här i tråden.

Själv har jag lite olika hoppare, korsningar mellan dvv och hermelin, korsningar mellan dvv och new zealand, renrasig dvv och renrasig new zealand….och alla hoppar lika bra =) sen är alla raser såklart inte lika smidiga, så satsar man på eliten kanske man bör se över raserna lite och se till deras förutsättningar. Personligen tycker jag mest om mina korsningar av new zealand och dvv. De har en slank kropp och bra storlek (väldigt lik en harkorsning) men samtidigt ett lugnt och stabilt temperament som jag har sett lite brister i hos en del harkorsningar.