Jag har smugit omkring här inne på iFokus ett tag, men aldrig haft tid att skriva något själv :) Men nu måste jag skriva av mig lite om min underbara bebis. Flamencos Salamis heter han och jag kallar honom för Samos, men jag tror att han mer än nånting annat hade velat heta King of the World. Det är i alla fall så han beter sig, jag har aldrig varit med om maken till bebis med storhetsvansinne.

Syskonen får passa sig när han ska fram, för han bryr sig inte om han springer rakt in i dem, klättrar över dem eller landar på dem. Detsamma gäller mig, jag har inte bara blivit någon slags klätterställning utan något man bara kan kasta sig på utan riktig kontroll så att man ramlar rakt ner igen (förslagsvis på ett syskon). Går det inte riktigt som han har tänkt sig så rycker han mig i jackan eller byxorna eller vad än han får tag på. Det kan ju inte vara hans fel.

Sju veckor gammal var han när han började hoppa ur komposthagen (d.v.s. 2 dagar efter att de hade börjat få komma ut i den typen av hage), hur stor jag än gör hagen räcker det inte för honom, han vill springa i hela trädgården (vilket verkligen inte är lämpligt då vi har besprutat vissa delar för att bli av med ogräs). När jag ger bebisarna mat får jag öppna en liten springa så att jag precis får in handen, för annars har man plötsligt en bebis lös i stallet. Han är omöjlig :P

Bilden är från idag. Jag lade in lite stora vedkubbar i hagen så att de fick något att undersöka och klättra på. Samos klättrade förstås snabbt högst upp och bara njöt av att ha uppsikt över hela sitt kungarike. Eller ja, njöt gjorde han i nån minut, sen hoppade han ur hagen därifrån trots att den stod nästan en meter från hagens kant. Så är det att vara King of the World ;)

PS. Som ni märker ska ni nog vara glada att jag sällan skriver, för det blir nästintill alltid tre mil långt ;)