När min lilla loppa tog sig igenom en lätt krok-bana utan att tveka på sin första träning. Dock kommer hon inte längre än så då hon är så klumpig och inte ser något iprincip, för all päls i huvud.

#1 - Härligt!

Mitt bästa minne är nog helt klart när jag vann Sollentunacupen som går på Kista med min egenuppfödda kanin. Men första certet var också speciellt. När min första uppfödning tog cert var också fantastiskt. Oj oj märker att det blir en hel del om jag ska fortsätta rabbla alla mina fina minnen med långöronen 🙂

Bästa minnet var nog när min Nybys Turbo tog pinne i alla 4 grenarna under ett kaninhopparläger jag var på 2007 han var verkligen speciell min Turbo <3 Ett minne från i år som verkligen gav mycket glädje var när min Skärbos Krumelur som verkade helt ha tröttnat på hoppning och inte ens ville hoppa lätt klass gjorde en super comeback som 5 åring och vann svår klass samt tog sin tredje svår pinne i rak och nu verkar helt ha fått tillbaka sitt hoppintresse!

Mitt bästa minne är absolut mitt första cert! Pias och min tredje elitstart och vi hade noll fel i från grunden, vilket tre till ekipage hade så jag hade inga förväntningar. Men de rev i finalen och Pia hoppade på noll fel igen så vi vann den klassen som enda 0+0 felare. Har aldrig varit så stolt som då. Sen de gångerna Pia och Pixie har klarat 90 cm i höjd de har varit ganska så speciella också :)

Bästa minnet var på berga dagarna när jamie vann lätt cuppen och tog sina två första pinnar, har också väldigt bra minnen från de första tävlingarna jag tävla hos 08kt, alla var så snälla och jag kände mig på direkten som "En i gänget" ;)♥

#5 - Då blev jag verkligen stolt! Det är typ det bästa jag vet, när mina uppfödningar sopar banorna med konkurrensen 😉

6# HAHAHA! ♥♥♥

Mitt bästa minne var när min kanin hoppade och placerade sig. 

Ett annat är när min ena kanin hoppade 0 i grunden :) då var jag super lycklig :)

Mitt bästa minne var väl när jag bodde hos Ellinor en vecka i samband med (Sollentuna?) Kista 2008. Galet vad kul vi hade! 

Att min lånekanin rymde natt 1 och blev vrålbrunstig och vägrade hoppa ett hinder var väl en bagatell i det hela, så roligt som jag hade den veckan med bara massa kaniner gjorde att det blev ett minne för livet!

(Fick ju träffa fina Helios då med Henny 😉)