2012-06-22 19:30 #0 av: kyrkeliden

I denna artikelserie tänkte jag ta upp begreppet ”inavel”. Vad är egentligen inavel? Varför inavlar man och när är det rätt att använda sig av inavel? Vad är nackdelarna med inavel och finns det över huvudtaget några fördelar? Jag hoppas här kunna svara på några av dessa frågor.

Jag skulle kunna dra upp för- och nackdelarna med inavel direkt för er. Samtidigt vill jag att ni ska förstå vad som verkligen menas med inavel och vad som menas med olika begrepp kring inavel. Ett av begreppen som man ofta talar om när man nämner inavel är den ”effektiva populationen”.

 

Effektiv population

Säg att vi har en population (population=grupp av individer/djur) som består av 100 kaniner. Är den effektiva populationen densamma som antalet individer, d.v.s. 100?

I begreppet ”effektiv population” väger vi även in den genetiska variationen hos individerna. Om vi har en population med 100 kaniner där ingen av kaninerna är släkt med varandra så är även den effektiva populationen = 100. Om några av kaninerna däremot är släkt med varandra så är den genetiska variationen mindre än hos 100st obesläktade djur. Den effektiva populationen blir då mindre än den verkliga populationen. Det vill säga den effektiva populationen blir mindre än 100 djur.

 

Lika antal honor och hanar

Antalet individer av respektive kön påverkar också den effektiva populationen. Vi går tillbaka till exemplet där vi har 100 kaniner. Säg att vi låter alla 100 kaninerna para sig. Endast när vi har en jämn fördelning av de båda könen, d.v.s. i detta fall att vi har 50 hanar och 50 honor så blir den effektiva populationen = 100. Vi utgår här ifrån att ingen av de 50 hanarna och 50 honorna var släkt med varandra. Så när de får ungar kommer ingen av ungarna i en kull vara släkt med ungar från en annan kull. Endast ungarna i samma kull kommer vara släkt med varandra.

Ovan en förenklad bild. I denna population har vi 10individer, 5hanar och 5honor. Vi låter varje hane och hona para sig. De är inte släkt med varandra. Ungarna i kull 1 blir inte släkt med ungarna i övriga kullar. Ungarna i kull 1 är endast släkt med sina kullsyskon (och sina föräldrar).

Den effektiva populationen är här = 10. Detta då vi kan låta alla hanar och honor para sig (para ihop en hane och hona slumpmässigt) utan att ungarna i första generationen blir inavlade.

 

Ojämnt antal honor och hanar

Har vi däremot en ojämn fördelning mellan könen i vår population av 100 djur kommer den effektiva populationen bli mindre än 100. Detta som sagt då vi även tar hänsyn till den genetiska variationen. Har vi t.ex. ett mindre antal hanar än honor i vår population av 100djur så får samma hane användas flera gånger. Då blir ju en del ungarna som födds i populationen halvsyskon då de har samma pappa.

När det är vi människor som bestämmer vem som får para sig kan det även vara så att i en population så används en och samma individ till flera parningar. Detta kallas ibland för överanvändning. En population där vi selekterar blir den effektiva populationen i allmänhet lägre än om vi räknar med en population där parning sker slumpmässigt.

Överanvändning av individer

Det är inte helt sällan så att ett fåtal individer används väldigt mycket i aveln. Oftast är det en hane som används till flera honor. Att använda en och samma hane till flera honor påverkar den genetiska variationen och således även den effektiva populationsstorleken.

Ta exemplet ovan med de tio individerna. Säg att vi endast låter Teddy para sig med alla fem honorna. Då blir den effektiva populationen mindre, samt den verkliga populationen som nu blir 6st djur. Den effektiva populationen blir här inte 6st djur då Teddy är representerad flera gånger vilket gör att den effektiva populationen blir mindre än den verkliga.

 

Beräkning av effektiv population

Vad blir den effektiva populationen i exemplet ovan då endast Teddy parar alla 5 honorna?

Den effektiva populationen beräknas på följande vis:

Ne = effektiv population
Nm = antalet hanar (males)
Nf = antalet honor (females)

Den effektiva populationen blir alltså här 3,3 individer, avrundat neråt till 3 individer.

Så ska man se till den genetiska variationen i detta fall så är det endast 3 individer som kan användas (för att inte få inavel) trots att vi i själva verket har en dubbelt så stor population (6st individer).

Tumregel!
Den effektiva populationen är max 4x större än antalet individer i avel av det minst representerade könet.

I det här exemplet är hanarna minst representerade (1st mot 5st honor). Alltså kan den effektiva populationen max vara 4 x 1 = 4.

 

Effektiv population sett till antalet individer

Tabellen nedan visar den effektiva populationen beroende på hur många hanar och honor som används. Som ni kan se så blir den effektiva populationen knappt 4st djur när endast 1hane används. Så trots att vi har en relativt stor population på 100st djur så är den effektiva populationen inte större än 4st djur.

Med en låg effektiv population får vi en hög inavelsgrad (DF). således är det viktigt att veta om begreppet ”effektiv population”.

Hanar (Nm)

Honor (Nf)

Totalt

Ne

DF (%)

1

99

100

3,96

12,6

2

98

100

7,84

6,4

5

95

100

19

2,6

10

90

100

36

1,4

25

75

100

75

0,7

50

50

100

100

0,5

DF = inavelsgraden per generation


Tänk på!

Något som kan vara bra att tänka på är att inte överanvända individer i aveln. Detta medför en minskad effektiv population och därmed en ökad inavelsgrad.

Ser man till hundaveln så brukar man ha som tumregel att avkommorna efter en enskild hane inte bör överstiga 5% av totala antalet valpar som föds under ett år.Inom isländska fårhundsklubben säger man att en hane inte bör få fler än 35 avkommor och 70 barnbarn. Avkommorna efter en enskild tik bör inte överstiga 25st.

Jämför detta med antalet avkommor efter några av de mer kända hoppkaninerna idag.

Tumregel!
Inavelsgraden bör inte öka med mer än 0,25-0,5% från en generation till en annan (inavel ska inte vara större än 2,0-2,5% beräknad på fem generationer). Jämför detta med kolumnen DF i tabellen.

 

Artilar om samma ämne

Inavel I - Begrepp & släktskap
Inavel II - Nedärvning
Inavel III - Dolda & lethala anlag
Inavel IV - Genetisk variation
Inavel VI - Inavelsgrad
Inavel VII - Räkna ut inavelsgraden

 

Referenser

Populationsgenetik
http://www.norrdal.se/populationsgenetik.htm

PawPeds
http://pawpeds.com/pawacademy/genetics/genetics/effectivepopulation_se.html

Svenska Isländsk Fårhunds Klubben
http://islandshunden.se/Ny-sida.htm