2012-06-23 22:12 #0 av: kyrkeliden

I denna artikelserie tänkte jag ta upp begreppet ”inavel”. Vad är egentligen inavel? Varför inavlar man och när är det rätt att använda sig av inavel? Vad är nackdelarna med inavel och finns det över huvudtaget några fördelar? Jag hoppas här kunna svara på några av dessa frågor.

Dolda anlag

Vi går tillbaka till vårt exempel med den viltgrå och svarta kaninen (i artikeln . Inavel II - Nedärvning) och ska prata om dolda anlag. Kom du ihåg vad ett dolt anlag var för något? Inte, se här:

Dolt anlag - En gen (anlag) som kaninen bär på men som inte syns säger man är en gen kaninen bär ”dolt”. Alltså är ”g” i genkoden ”Gg” ett dolt anlag. I artikeln om nedärvning tog vi upp lite om dominanta och recessiva anlag samt dolda anlag. Ett tips är att läsa den artikeln igen om du inte hänger med.

 

Exempel – viltgrå + svart = viltgrå

En viltgrå kanin med genkoden GG som parar sig med en svart kanin gg får endast viltgrå ungar med genkoden Gg. Detta då den viltgrå kaninen inte har några ”g” att ärva ner utan kan endast ärva ner ”G” till sina avkommor.

Som du kan se i bilden spelar det alltså ingen roll vilken av faderns två ”G” som ungen ärver, inte helelr vilken av moderns ”g” som ungen ärver. Deras genkod blir ändå ”Gg”.

Ungarna blir viltgrå eftersom ”G” är dominant. Detta betyder att endast ett av G-en i genparet behöver vara ”G” för att kaninen ska få egenskapen som styrs av ”G”. I detta fall är den egenskapen viltgrå färg.

Ungarna bär anlaget ”g” dolt. I detta fall vet vi detta då mamman är svart och kan endast ärva ner ”g” till sina avkommor. Men det syns inte utanpå kaninungarna att de bär anlaget ”g”. ”g” är därför ett dolt anlag.

 

Exempel – viltgrå + svart = svart

Säg att vi vill få fram svart färg men har endast ungarna ur kullen ovan att avla på. Kan vi då få fram ungar som är svarta?

Avla och se:
Som du kan se så får syskonen med genkoden ”Gg” både viltgrå ungar med genkoden ”GG” och ”Gg”. De får även svarta ungar ”gg”.

Så dolda anlag kan komma att spela en stor roll.

Syskonparning som denna gör att ungarna blir inavlade. De jag vill lära er är att inavel här används för att plocka fram dolda anlag. Vet man inte vad en kanin bär på för dolt anlag kan även syskonparning ta reda på vilka dolda anlag kaninerna bär på:

Vad har detta med inavel att göra?
Jo det jag vill att ni ska förstå när vi sedan går vidare och pratar om inavel är hur gener nedärvs. Kanske har du hört att inavel gör att man får defekter på djuren. Det är inte helt sant. Är djuren helt friska och inte bär på några defekter i sina gener så är det inte farligt att inavla. MEN vem kan säga med säkerhet att deras kaniner är helt fria från defekter? Ingen! När man inavlar så händer följande:

Bilden är från Inavel I - Begrepp & släktskap. Det som händer är att man får samma gen (i detta fall den blå kulan) i dubbel uppsättning hos avkomman. Är detta ett friskt anlag (frisk gen) så är det inget som kommer påverka ungen negativt. Däremot om det är ett anlag som bär på en sjukdom, eller säg bettfel – då får ungen denna defekt.

 

Lethala anlag

Många sjukdoms anlag (lethala anlag) är recessiva. Som du kanske nu förstår av exemplen ovan så kan recessiva anlag bäras dolt (jämför med svart färg, recessivt anlag ”g”). Alltså kan vi sällan se direkt på kaninen om den bär anlag för defekt (sjukdomsanlag).

Som i bilden ovan så är ingen av kaninerna drabbade av defekten så länge de endast har defektgenen (det lethala anlaget) i enkel uppsättning (endast 1gen). Men hos ungen kommer den blå genen – sjukdomsgenen i dubbel uppsättning. Ungen drabbas då av defekten/sjukdomen.

En kanin som endast har ett sjukdomsanlag är inte sjuk men bär anlaget dolt.

 

Inavel - ökar risken för dubbla sjukdomsanlag

Genom att inavla är det stor chans att anlag kommer i dubbel uppsättning. När ett sjukdomsanlag gör detta blir ungen således drabbad. Dyker en defekt upp hos en unge vet man att båda föräldrarna måste vara bärare (ha ett sjukdomsanlag dolt).

 

Defekt även utan inavel

Absolut kan defekter dyka upp mellan två kaniner som inte är släkt heller, bara de båda är bärare av defekten. Inavel är däremot ett sätt att öka risken då anlag kommer i dubbel uppsättning (två likadana gener i genparet).

 

Artiklar om samma ämne

Inavel I - Begrepp & släktskap
Inavel II - Nedärvning
Inavel III - Dolda & lethala anlag
Inavel IV - Genetisk variation
Inavel V - Effektiv population
Inavel VI - Inavelsgrad
Inavel VII - Räkna ut inavelsgraden