Annons:
Etikettavel-uppfödning
Läst 11376 ggr
kyrkeliden
6/23/12, 5:43 PM

Inavel II - Nedärvning

I denna artikelserie tänkte jag ta upp begreppet ”inavel”. Vad är egentligen inavel? Varför inavlar man och när är det rätt att använda sig av inavel? Vad är nackdelarna med inavel och finns det över huvudtaget några fördelar? Jag hoppas här kunna svara på några av dessa frågor.

Nu hoppas jag ni fått lite kunskap om inavel, vad det innebär. Denna artikel kommer delvis bli lite repetition men också gå närmare inpå hur nedärvningen fungerar.

Denna artikelserie blir mer ingående ju mer jag jobbar med den. Men jag vill verkligen ni ska förstå alla delarna för att på så sätt verkligen förstå vad som händer då man inavlar.

För att ni ska förstå vad som händer vid inavel och vad som händer med generna är det viktigt att förstå vad gener är för något och också hur nedärvningen går till. Nedan kommer en liten ordlista som kan vara bra att ha med sig för att förstå vad jag kommer prata om senare:

Gen

= anlag. Generna är byggstenarna som DNA består av och som är mallen för hur varje individ ska se ut och fungera.

Genpar

generna sitter två och två i så kallad genpar. Gener = anlag

Dominanta anlag

Behöver endast finnas i enkel uppsättning för att komma till utryck. Dvs. endast en av de två generna i genparet behöver vara dominant för att egenskaperna som denna dominanta gen styr ska visa sig (komma till utryck). Dominanta anlag skrivs med stora bokstäver i genkoden. Ex. Viltfärg (G)

Recessiva anlag

Motsatsen till dominanta anlag. För att ett recessivt anlag (recessiv gen) ska visa sig måste den finnas i dubbel uppsättning i genparet. Dvs. båda generna i paret måste vara lika. Ex. Enfärgar anlag (g)

**
Exempel
**En viltfärgad kanin kan ha antingen genkoden GG eller Gg. Kaninen blir ändå viltgrå då G är dominant över g. alltså behöver G endast finnas i enkel uppsättning (ett G av två) genparet (två bokstäver, en bokstav representerar en gen och generna sitter i par, två och två).

En svart kanin har enfärgaranlag, gg. Om g endast finns i enkel uppsättning som i Gg så blir ju kaninen viltgrå då G är mer dominant ”starkare”.

Dolda anlag

En viltgrå kanin med genkoden Gg blir viltgrå som styrs av den dominanta genen G. Men denna kanin bär även på genen ”g” även om det inte syns på kaninen. En gen som kaninen bär på men som inte syns säger man är en gen kaninen bär ”dolt”. Alltså är ”g” i genkoden Gg ett dolt anlag.

Nedärvning

Det som är speciellt med våra gener är att vi alla ärver dem. Med ärver menas att vi får våra gener från….ja från vem får vi våra gener egentligen?

Svaret – från våra föräldrar

Det kan du nog förstå själv. För visst är vi alla lite lika våra föräldrar och det beror på att vi delar samma gener. Det är ju generna som bestämmer hur vi ser ut (se ordlistan ovan) och om du och din mamma delar samma gener så är det ju logiskt att ni därför ser lite lika ut.

Hälften från mamma, hälften från pappa

Hur stor andel av generna får vi (ärver vi) från våra föräldrar? Svaret står i rubriken. Vi ärver hälften av våra gener från mamma, och andra hälften från pappa.

Syskon

Dina syskon har även dem fått sina hälften av sina gener från er mamma och den andra hälften från er pappa.

Men….du kanske har märkt att du och dina syskon inte är identiska kopior? (om ni inte är enäggs tvillingar). Detta beror på att ni inte har fått exakt samma gener från era föräldrar. Vi ritar upp det för att förklara:

En hane och en hona får tre ungar. De små färgkulorna ska representera kaninens ”anlag/gener”. Varje kanin har fyra ”gener” (i verkligheten miljontals). Två av generna (hälften av fyra) får varje unge från mamman och de andra två från pappan.

Som du kan se så ser inte alla tre ungarna lika ut. De har alla fått två gener (kulor) från sin mamma och de andra två från sin pappa. MEN de har inte ärvt samma två gener från sin mamma och pappa.

Bilden är endast ett exempel men vi kan anta att det är den röda genen som styr så kaninen blir prickig. Mamman och en av ungarna har denna gen och båda är prickiga. De ungarna som saknar denna gen är inte prickiga. Ungen med svarta öron har den grå genen precis som pappan. Ingen av syskonen har denna gen och de har heller inte svarta öron.

Gener

styr egenskaper

Egenskap

kan t.ex. vara ”prickar”, ”svarta öron”, ”ögonfärg” men också ”kroppstorlek”, ”korta ben”, ”långa ben”. Hur vi ser ut och fungerar styrs nästan uteslutande av våra gener!

Slumpen avgör

Vad är det som styr vilka gener från vår mamma som vi ärver? Alltså vad är det som styr vilka två gener av kaninmammans totalt fyra gener (exemplet ovan) som kaninungen får/ärver?

Svaret är Slumpen!

Vid celldelningen och bildandet av ett nytt foster är det slumpen som avgör vilka gener ungen ska få från respektive förälder. Är inte det rätt roligt på ett sätt?

Artiklar om samma ämne

Inavel I - Begrepp & släktskapInavel III - Dolda & lethala anlag
Inavel IV - Genetisk variation
Inavel V - Effektiv population
Inavel VI - Inavelsgrad
Inavel VII - Räkna ut inavelsgraden

//Sandra Magnusson, Kyrkeliden's Hoppkaniner
sajtvärd på kaninhoppning iFokus

Annons:
Grodan
6/23/12, 5:49 PM
#1

Vilken fin artikel! Skrattande


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Upp till toppen
Annons: