Annons:
Etikettavel-uppfödning
Läst 15342 ggr
kyrkeliden
6/22/12, 4:18 PM

Inavel IV - Genetisk Variation

I denna artikelserie tänkte jag ta upp begreppet ”inavel”. Vad är egentligen inavel? Varför inavlar man och när är det rätt att använda sig av inavel? Vad är nackdelarna med inavel och finns det över huvudtaget några fördelar? Jag hoppas här kunna svara på några av dessa frågor.

Ett av grundbegreppen inom genetiken och framförallt när vi pratar om inavel som är viktigt att förstå är ”Genetisk variation”.

Nere på gennivå

För att förstå begreppen är det viktigt att förstå litegrann av vad en gen är:

Alla är vi uppbyggda av celler. Mallen för hur vi alla ska se ut (hur våra celler ska se ut) finns i något som kallas DNA. Vårt DNA är i sin tur uppbyggt av miljontals gener. Dessa gener kodar för olika egenskaper hos oss såväl som hos våra djur. T.ex. finns det gener som kodar (bestämmer) vilken ögonfärg kaninen ska få, andra gener kodar för t.ex. hur kaninens tänder och bett ska se ut o.s.v.

Genetisk variation – vad är det?

Slår vi upp ordet i nationalencyklopedin får vi följande förklaring:

genetisk variation, genetisk mångfald, förekomst av genetiskt olika individer inom en population. Genetisk variation är en förutsättning för naturligt urval, anpassning och evolution.

Med genetisk variaton menar man alltså skillnaden hos individer sett till generna, dvs skillnaden i DNA hos olika individer. Denna skillnad hos generna (genetisk variation) är en grund för att en art ska kunna utvecklas (grunden för evolution) och även viktig för en arts överlevnad.

Det som gör genetisk variation så viktig är att den är ärftlig och går i arv från förälder till avkomma.

Artens överlevnad

Vad har generna med en arts överlevnad att göra?

De kan faktiskt komma att spela en ganska stor roll om en art (art i denna artikel = djurslag) överlever eller inte.

**Exempel
**En population av kaniner (art) lever i ett mindre område. Detta område drabbas av en sjukdom som gör att hälften av kaninerna i populationen (gruppen) dör. Det visar sig att de kaninerna som överlever har en gen A som gör att de står emot sjukdomen. De djur som dog saknade gen A. Således var det här fördelaktigt att ha denna gen för att överleva. Då alla djuren som överlevde har gen A kommer således alla framtida ungar att få denna gen och populationen kommer inte längre drabbas av sjukdomen.

I exemplet ovan var det en genetisk variation. En del individer hade gen A, andra inte = skillnad i generna mellan individer = genetisk variation.

Syns variation utanpå?

Det finns absolut genetisk variation som visar sig i variation som vi kan se med blotta ögat. En svart kanin har ju en annan genkod för färg än en madagaskarfärgad kanin. Detta är ett exempel på genetisk variation.

Men det är väldigt få skillnader i generna som faktiskt syns utanpå. I exemplet med sjukdomen och gen A var det inget som syntes på kaninerna utanpå. De alla såg med blotta ögat likadana ut men som sagt skilde sig deras genkod (DNA) åt då en del hade gen a och överlevde och andra saknade genen.

Hur uppstår genetisk variation?

Hur kommer det sig att visa individer i populationen i exemplet hade genen A men inte andra? Vart kommer denna gen ifrån?

Genetisk variation i en population där man inte tar in nya individer (som bär på nytt genetiskt material) uppstår genom två olika mekanismer:

  • Mutationer
  • Rekombination

Jag kommer inte gå närmare inpå dessa begrepp men det som är viktigt att veta är att de förändrar DNA’t hos en individ. Dessa två mekanismer sker oftast under celldelningen och när ett nytt foster skapas. De allra flesta mutationer är skadliga för individen och sådana foster dör oftast på ett tidigt stadium (innan födsel).

Avel och selektion leder till minskad variation

Det finns två mekanismer som minskar den genetiska variationen. Dessa är:

  • Genetisk drift
  • Selektion

Genetisk drift kommer vi inte gå in på. Däremot är selektion något som är viktigt att känna till då det är vad vi använder oss av när vi avlar.

**Selektion
**Med selektion menas att endast ett urval av individer får para sig. Oftast är det vi som uppfödare som bestämer vilka djur som vi vill ska få ungar och således selekterar vi (väljer ett fåtal djur ur en större population). Då endast de valda djurens gener kommer spridas till nästa generation går vi miste om andra gener som kanske endast en individ har, och denna individ har vi valt att inte avla på. Därav minskar vi den genetiska variationen.

Inavel

Som du kunnat se redan i första artikeln i denna artikelserie: Inavel I – Begrepp och släktskap så går arvsanlag förlorade när vi inavlar. En del arvsanlag (anlag) kommer i dubbel uppsättning medan andra försvinner. Då arvsanlag går förlorade minskar den genetiska variationen.

Förlust i genetisk variation

Tänkt dig att den genetiska variationen i en population är som en stor hink med 6 olikfärgade kulor (kulorna = gener). Varje färg representerar en sorts gen med en specifik egenskap.

Alla individer i en population har i vårt exempel 4 stycken gener (i verkligheten miljontals). Således kan inte varje individ ha alla gener. När individer parar sig får ungarna hälften av sina gener (2 kulor) från mamma och andra hälften från pappa.  De får således en individuell uppsättning gener.

Bilden visar den totala variationen av gener i populationen. Alla generna är representerade minst 1ggr hos någon av de fyra individerna i populationen.

**Selektion
**Vi väljer ut två djur som får para sig = selektion. Som du kan se mister vi här den gula genen = förlust i genetisk variation = minskad genetisk variation.

**Inavel
**I nästa generation låter vi två kullsyskon från föregående kull para sig. Ungen får dubbel uppsättning av den röda genen. Den gröna genen går således förlorad = minskad genetisk variation.

Artilar om samma ämne

Inavel I - Begrepp & släktskap
Inavel II - Nedärvning
Inavel III - Dolda & lethala anlag
Inavel V - Effektiv population
Inavel VI - Inavelsgrad
Inavel VII - Räkna ut inavelsgraden

Referenser

Genetisk variation, Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/lang/genetisk-variation

Naturvårdsverket - Genetisk variation hos vilda växter och djur i Sverige
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5712-X.pdf

Bild, wikimedia commons
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gene.png

//Sandra Magnusson, Kyrkeliden's Hoppkaniner
sajtvärd på kaninhoppning iFokus

Annons:
Vincent...
6/22/12, 4:25 PM
#1

bra artikel ;)

HAHAHAHAHAHA…..

Upp till toppen
Annons: