Annons:
Etikettfärger-raser
Läst 11296 ggr
kyrkeliden
2010-01-14 20:25

Färgavel - Kodspråket

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Nu är det dags att gå mer in på färgernas "koder" och vad de betyder. Hur kan man veta vilken färgkod en kanin har, etc...

Kodspråk A B C D G

Färgernas "kodspråk" skrivs med dessa fem bokstäver, A, B, C, D & G. De kan förekomma i både recessiv uppsättning (små bokstäver) a, b ,c o.s.v. eller som dominanta anlag (stora bokstäver).

Det finns även färger, samt vid brokade kaniner som man lägger till bokstäver till kodspråket, men till en början är de dessa fem vi ska tänka på.

Varje bokstav repressenterar en gen, och de skrivs alltid två och två, ex. AA då generna sitter i genpar.

Viltfärg - ursprunget

Viltfärgen, ex. viltgrå är den ursprungliga färgen på alla kaniner. Det är den som djuren har i det vilda, mycket för att kamoflera sig väl i naturen.Viltgrå kanin

Att viltgrå därför är en väldigt dominant färg (stora bokstäver) är kanske inte så svårt att förstå. Det är ju bättre för djur i det vilda att vara viltgrå än t.ex. svart. Därför är viltgrå mer dominant än svart så att en kanin har då större chans att bli viltgrå än svart, då allelen/genen G behöver endast finnas i enkel uppstättning i ett genpar. Gg ger ju också en viltgrå kanin, likaså GG. Svart kommer kaninen endast bli om kaninen har gg.

Åter till bokstäverna. Alla bokstäver i koden har en specifik uppgift och de olika generna (som skrivs som bokstäver) samverkar för att det ska bli en specifik färg.
Varje bokstav eller locus har en specifik uppgift:

A = grundfaktor för pigmentering
B = reglerar gul färg
C = reglerar brun färg
D = reglerar blå färg
G = viltfärgsfaktorn

Alla dessa olika gener finns ju i olika typer kan man säga. Vi har ju redan diskuterat att de kan finnas som ex. B eller b, men även bj t.ex. Dessa olika typerna är mutationer av respektive locus, a är en mutation av A. Att det finns olika typer är helt enkelt pga. mutationer.

A locus

A locus eller generna kan finnas i fem olika typer. Dessa typer har även de en individuell dominansordning. A är ju dominant över a, men sedan finns achi soZobel siamesm också är mer dominant över a (behöver alltså bara finnas i enkeluppsättning i ett genpar för att det ska synas på kaninen).

Här är de olika typerna (i dominansordning)

A = full pigmentering
achi = Chinchilla anlag
am = Zobel eller Siames anlag
an= Ryssteckning
a = albino

En kanin med genkoden achiam blir alltså chinchilla då chinchilla är mer dominant än zobel/siames anlaget, am. Lilla a kommer endast till uttryck om det finns i dubbel uppsättning, aa. En kanin med genkoden Aa får full pigmentering, achia blir chinchilla, ama blir zobel/siames, ana blir rysstecknad. Endast om kaninen har aa blir den albino.

B locus

B/b styr gul färg. En kanin med bb blir gul, tillsammans med viltfärg blir kaninen viltgul, eller som enfärgad blir kaninen madagaskar om den har koden bb.Madagaskar, bb

Nedan följer de olika typerna av B locus (i dominansordning)

BeBe = Viltsvart
Be = Järngrå
B = Full pigmentering
bj = Japantecknad
b = Gul

Här kan man tro att en kanin med BB är mest dominant. Dock är både järngrå, BeB / Beb eller viltsvart (då Be är i dubbel ppsättning, BeBe) är mer dominanta färger än viltgrå, BB eller Bb, eller kanske Bbj. Japananlaget kommeralltså endast till utryck, syns på kaninen om kaninen har genuppsättningen bjbj eller bjb, då anlaget endast är dominant över b.

Om en kanin ska bli gul kräver det att den har b i dubbel uppsättning, bb (ex. madagaskar/viltgul).

C locus

Det finns endast en känd mutation (typ) av C, och det är lilla c. Alltså…

C = Full pigmentering
c = brun färg (havanna)

D locus

Likadant är det för D. Enda mutationen som man vet är d:

D = full pigmentering
d = blå färg

G locus

G genen styr om kaninen blir viltfärgad, enfärgad eller otter. Det finns alltså två kända mutationer av G, g och go.

G = viltfärgad kanin
go = otter
g = enfärgad kanin

Otter ger viltzoner som är specifikt för viltfärgade kaniner. De får ljus rand vid käken, ljus buk(mage). Det som skiljer otter från viltfärg är att varje pälsstrå hos en viltfärgad kanin har flera färger, vilket gör att färgen blir en blandning av ex. grått, brunt och svart.
Otter är däremot som en enfärgad kanin på kroppen, svart/ madagaskar t.ex. och så har kaninen sedan ljus buk, underkäke o.s.v.

Viltgrå GGSvart gg

Så, nu har vi kommit en bit på väg!
Denna artikel har varit en liten förklaring till vad varje bokstav betyder så att vi sedan kan förstå varför en viss kombination av generna, (kodspråk = olika bokstavskombinationer) ger upphov till just den färgen.

Bildtext till de två sista bilderna:

Skillnaden mellan en svart och en viltgrå kanin är endast den att en svart kanin har enfärgaranlag på G locus, alltså lilla g, gg.
En viltgrå kanin har G, som är genen för viltfärg och kan alltså ha GG, eller Gg, eller till och med Ggo.

För svart ser koden ut såhär (enkel utan dolda anlag)

AA BB CC DD gg

och för viltgrå såhär:

AA BB CC DD GG

den enda skillnaden är alltås att en svart kanin har enfärgaranlag och blir enfärgad, gg. En viltgrå får viltzoner som beror på G, samt viltfärg.

//Sandra Magnusson, Kyrkeliden's Hoppkaniner
sajtvärd på kaninhoppning iFokus

Annons:
Husberg
2010-01-15 08:44
#1

Bra jobbat Sandra! Skrattande

Ida-M
2010-01-15 15:05
#2

Bra artikel! En sånn har jag väntat på :)

Qepta
2010-01-15 19:20
#3

Bra jobbat.

// Mandana & Belgarna
www.Belgarna.blogg.se

[BellaO]
2010-01-17 11:56
#4

Jätte bra skrivet!:)

josefine.von.lindstrom@gmail.com
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Jag blir inte klok på vilka anlag och färger ungarna fått förutom att 3 är vilt. Mamma är grå/blå rex och pappa vilt färgad orange belgisk jätte

Upp till toppen
Annons: